Människor, ta efter djävulen!

 

 

Det sköna djuret tasmansk pungdjävul har svart päls och är stor som en mindre hund. En stressad djävul hanterar sitt problem såhär: den börjar lukta skitilla. En del människor blir fruktansvärda under stress. Jag var utsatt för det idag…och herre va man blir trött och förbannad. Då hade jag hellre sett att personen i fråga bara började stinka som ett as och fortsatte med det tills situationen lugnat ner sig.

 

Sedan ska man inte sticka under stol med att den tasmanska pungdjävulen förutom sin stank också skriker som ett stucket lamm när den hamnar i en jobbig sits. Men de håller sig i alla fall på Tasmanien.

 

Varför heter den ett skällsord förresten? Tänk om arier hade hetat småfeta blekdjävlar.


Alla kan ju bli som von Holstein

 

 

Kom inte och säg att världen har varit orättvis. Det spelar ingen roll hur många gånger du slagits över ryggen med vinande rapp från en gammal elkabel av din packade styvfarsa. Eller hur långt du tvingades gå genom mörka parker som barn, kryssandes mellan öldrickande tonåringar, för att få tag i några tomburkar att panta. Kom inte och säg att du inte hade samma chans som andra. Du skulle ha ringt BRIS (0200-230 230), fått en trygg vuxen att prata med. Fyllts av motivation att rymma hemifrån och sedan skaffat dig ett extraknäck som diskplockare för att dryga ut barnbidraget tills studenten är avklarad. Väl på universitetet får du samma studielån som alla andra. Då kan du bli lika framgångsrik som mannen jag tvångsmässigt måste återkomma till…Johan Staël von Holstein.


Se till att ta igen all stulen tid


 

Jag kom hem från jobbet för en halvtimme sen. Kockan är 19:40. Har hunnit äta och nu börjar det liksom bli dags att gå och lägga sig. Ska upp 03:00 och dra till jobbet igen. Jag har egentligen inget emot att jobba mycket, men dagar som helt saknar fritid borde inte få räknas i almanackan. Jag tänker nog börja göra så. Räkna imorgon som onsdag istället för torsdag, på så vis har jag ju inte missat nånting. Men då får jag fira nyår ensam den första januari.


Hur långt spelar släktskap nån roll?

 

 

Vardagsmornar är en objektivt obehaglig händelse. Jag får feberfrossa av att gå upp tidigt. Och man ska någonstans där man måste koncentrera sig, uppträda civiliserat och där man inte får bestämma över sin egen tid. Väl på jobbet känns det bättre och blir roligare efter hand som dödströttheten rinner av. Men vissa mornar går det hela lite lättare. Det kan till exempel vara när Johan Staël von Holstein skriver Metros kolumn. Med åsikter som att alla som inte har som målsättning att bli så rika att de kan skaffa sig ett privat jetplan är bakåtsträvande kommunister. Eller att…nej det brukar mest handla om det. Johan Staël von Holstein är en mycket intressant 45-åring.

 

Jag tänkte ta redan på lite mer om Johan Staël von Holstein. Han är tydligen adopterad, och i och med det blev han medlem av Långarydssläkten. När jag gick vidare för att läsa om den glömde jag helt av min ursprungliga tanke.

 

Långarydssläkten är tydligen världens största dokumenterade släkt. Och 1991 slog de rekord med världens största släktträff på 2 500(!) personer. Ungefär 76 000 nu levande pers är direkta ättlingar till stamfadern Anders Jönsson och om man räknar samtliga ättlingar…manligt och kvinnligt led, ingifta, adopterade och fosterbarn så är över en procent av Sveriges befolkning med i släkten. Till exempel Thåström, Abd al Haqq Kielan som är ledare för Sveriges muslimer och Chippen. Den som är singel kan ju alltid gifta in sig, så nästa gång du drar hem med nån efter krogen, kolla upp om den är med i Långarydssläkten. Allihop har nämligen det här vapnet intatuerat någonstans på kroppen.

 


Till människor i allmänhet - präster i synnerhet

 

Eftersom jag inte har så mycket för mig idag ska jag vara lite kreativ. Svenska språket har ju så många ord…man glömmer liksom använda dem. Med hjälp av synonymer.se kan man utveckla sig själv genom att då och då byta ut kräkas mot kalva, göka (ja det är min vanligast synonym för händelsen) där får man tydligen säga bryna om man vill??? Dö…oj va många…. Välj bland annat mellan: få hembud, avsomna, insomna, samlas till sina fäder, lämna jordelivet, ta ner skylten, kila om hörnet, trilla av pinn, krepera, kola, gå i graven, ljuta döden, skiljas hädan, ge upp andan, stupa, bita i gräset, duka under, stryka med, förgås, slockna och förklinga.

 

”Vi har samlats här idag för att tillsammans ta far väl av eder mor, mormor, livskamrat, nära vän, granne, ungdomskärlek, älskarinna. Katarina Rudolfsson som nu i våras bet i gräset.” Vi måste utnyttja hela vårt språk…annars försvinner det. Då sitter vi där och säger öööööööööö.


Jag skulle ha fattat det tidigare

 

 

När man absolut måste prestera någonting…det är då det är som svårast, som tråkigast, och allt annat lockar. Man sitter hellre och läser reklambladen som kommer med Göteborgs-Posten ÄVEN FAST DET STÅR ”INGEN REKLAM TACK” PÅ DÖRREN!!!

 

Jag tycker om att rita och måla. Eller jag tyckte om det förr..nu har jag inte provat på ett tag men jag antar att jag fortfarande skulle bli underhållen. Jag började i alla fall en abf-kurs i serieteckning, många år sen nu. Tänkte att det skulle va ball att få lite nya idéer. Men faktiskt. Jag gjorde vad som helst för att skjuta upp mina ritläxor. Jag kunde sitta och bläddra i kursböcker från gamla idé- och lärdomshistoriekursen jag gick året innan. Som jag svor över då. Så jag tänkte såhär…man borde tänka ut det man tycker är mest träigt på hela jorden. Jag kan nog säga kemi…baserat på tre gymnasieår. Och om man vill plugga något…då väljer man sitt hatämne. Det spelar ju ingen roll…allt blir ändå trist som fan när man är tvungen. Och så länge man inte pluggar det man gillar så låter man det stanna roligt. Tänk de som läser till gynekolog.


 

Fast med tanke på en viss dömd plastikkirurg verkar inte intresset svalna lika fort ute i arbetslivet.

Det är ute med människan


Ja, mycket tyder på det. Sedan igår eftermiddag har jag legat i soffan, i sängen och suttit i en fåtölj i köket. Jag är sjuk. Och när jag har legat och suttit på de tre olika ställena i lägenheten har jag fullkomligt översköljts av bevis på att människan är dum i huvudet.

 

Igår stod MTV på. Två av tre reklamer är för olika stört dyra abonnemang där man prenumererar på ringsignaler till mobilen. Reklam som antagligen riktar sig till 14-åringar. Men även om man är 14 får man väl tänka lite. Jag kände det att "rätt åt idiotungar som är skuldsatta upp till öronen innan de ens fyllt 18". Hmmm...konstigt så brukar jag inte resonera. Egentligen är det väl de som startar de för världen helt värdelösa ringsignalsföretagen som bär den stora pinsamma skulden…planen från första början är ju att lura pengarna av skitungar. Brinn i helvetet.

 

Sedan står det i GP att McCain gått förbi Obama i de nya opinionsmätningarna. Denne karl som känner att Irak-kriget SKAAA vinnas och att trupperna bör förstärkas i Afganistan. En stolt amerikansk krigshetsare till är precis vad USA behöver. Obama måste också gå för ”the war against terrorism” eftersom det står på väljarnas önskelista. Faaaaaaaaan människooooooooooor ta er i kraaaaaaaaaaaaaaaaaaagen!!!! Och för att citera Peter. ”Irakkriget…kan man verkligen vinna det nu?”.

 

I det senaste numret av Allt om historia står det om Titanic. Hur människorna var övertygade om fartygets osänkbarhet…(på samma naiva sätt som många idag tror att kärnkraftverk och slutförvaring av uran kan skötas riskfritt). Och hur livbåtar, med plats för tjugo personer till, låg och flöt på behörigt avstånd från dem som frös ihjäl i vattnet…allt för att människor funkar just så. ”Jag är i säkerhet, varför göra något mer”.

 

Och sist men inte minst…hela olyckan hade kunnat hindras om besättningsmännen Reginald Lee och Frederick Fleet, som höll utkik efter stora isflak, hade haft en kikare. För de hade tydligen inte det. 1 500 människor omkom, de flesta från tredje klass längst ner i fartyget. De som troligen hindrades av både grindar och vakter när panik utbröt ombord. Fattiga blev diskriminerade – lyder en mellanrubrik i texten. Skulle inte den mellanrubriken platsa i varje jävla text från långt innan Jesu födelse (om han nu någonsin fötts) till idag, den 10 september 2008. Framtiden kan jag inte uttala mig om, men räknat enligt den prognos vi har i händerna….ingen bättring.

 

Jag hatar just nu världen och allt dess innehåll…ni får ursäkta mig. Det kan höra ihop med min förkylning!


RSS 2.0